Modern

Godmorgon kära vänner!

Jag tänkte jag skulle skriva några rader här men jag vet knappt vart jag ska börja… Det känns som att det gått en månad sedan den lilla kom ut, och jag har sååå mycket jag vill berätta… Varje timme är ett äventyr, varje sekund är njutning, kroppen är full av känslor och huvudet fullt av tankar.

Så vad säga… Det går bra! Otroligt bra! Hon är nu *räknar* 3,5 dagar och amningen är i full gång. Jag fick lite sår på bröstvårtorna i början men nu har hon fått bättre grepp så bara såren har läkt så kommer amningen vara tipp topp. Hon äter var 3-4 timme och däremellan sover hon mest. Båda nätterna sen vi kom hem har vi sovit typ vanliga tider om natten. Hugo har sovit nästan ostört från midnatt till 7-8, och jag har fått amma 2-3 gånger under natten och sedan komplettera med ett par sovtimmar på dagen. Tjejen sover mellan oss i sängen, i sitt babynest, och när hon vaknar och är hungrig säger hon ”eh… eh…” tills någon av oss vaknar…  Inga tårar har fällts från någon av familjemedlemmarna ännu. Mamman gnyr lite när bröstvårtorna ömmar och tjejen gnyr lite när hon pruttar ibland. Pappan gnyr när han är trött : )

Nu vaknar hon. Hon har legat i mitt knä och sovit medan jag ätit frukost, men nu ska hon nog äta en slurk innan vi tar vår första promenad i solen.

Lycka!

Jag är tillbaka!!

Älskade underbara vänner, släktingar, syskon, bekantingar, främlingar, stalkers, påhejjare, påskyndare, tillropare, körsångare, arbetskamrater, TACK!! För allt ert stöd och all er omtanke!!! Det sägs att småbarnsföräldrar lätt blir isolerade, men det känns snarare som att vi har hamnat mitt i världen! Ni har värmt våra hjärtan så och gett många leenden!

Hugo vill också hälsa och tackar så jättemycket för alla sms och all omtanke.

Och nu skall ni rikligt belönas!

Bildeeeeeeer!

(Ps jag ska försöka lista ut hur man bäst lägger upp måååånga bilder, men nu funkar det så att ni kan klicka på småbilderna i galleriet här nere för att få dem större, och sen kan ni klicka på dem en gång till för att få dem ännu större…)

12:20 …gissar att ni är trötta på att scrolla ner till slutet av inlägget nu, så jag börjar på ett nytt.

Sitter fortfarande och klockar värkar. Ska snart hoppa och skutta lite igen och se om det kommer mer fostervatten. Sen ska jag ringa förlossningen.

Lovar att jag skriver innan vi åker. Annars messar jag någon av er, så får ni skriva det i en kommentar. PUSS

12:30 Någon mer än jag som tycker att det här är ganska spännande? Har helt glömt bort den där lilla detaljen att det är JAG som ska skita ut en hörnsoffa idag… eller tja, nu kom jag på det…

12:50 Hej, Hugo här, nu åker vi in. Helena har just ringt och pratat med dem på förlossningen och nu är det dags att åka. Vi hörs.

04:32 Smärtan som började efter hinnsvepningen igår höll i sig hela dagen. Jag hanterade den med riskuddar och hade även riskudde på mage och rygg när jag gick och lade mig vid 23:30. Vid 01:30 vaknade jag av smärtan, men kunde vända mig i sängen och somna om. Vid 03:00 vaknade jag igen av smärtan men har inte kunnat somna om sedan dess, trots nyvärmda riskuddar och en alvedon. Det känns ungefär som om man stått och sjungit med helt fel kroppshållning i 2-3 timmar, mest i ryggslutet men ibland upp längs ryggraden. Eller som när man suttit framför datorn väldigt länge med väldigt fel kroppshållning. Och precis så stark är smärtan att det är omöjligt att somna ifrån den.

Nu har jag börjat notera en viss regelbundenhet i att det gör ondare, så jag har öppnat sidan contractionmaster.com och börjat klocka dessa perioder. Om de verkar regelbundna ska jag ringa förlossningen och fråga om detta kan vara värkar, trots att de faktiskt inte gör så ont och jag inte känner någon egentlig ”sammandragning” i livmodern.

Hugo då? Han sover sött : ) Tror han kan behöva några timmar till. Jag skulle själv så hemskt gärna sova *gäsp*, och jag tror jag har mer nytta av honom lite mer utvilad imorgon bitti… Han har sovit 5 timmar nu, några till kan han få.

Hm, ca 4,5 min mellan de tre första ”värkarna” jag klockat…

Men så var det ju det där med att vattnet ska gå också…

04:49 Fasen det är ju bara 3 minuter mellan ”värkarna”, då ska man ringa förlossningen… det känns ju lite löjligt, det gör ju inte så himla ont!… Hm…

05:01 Nu känns det som att ”värkarna” avtagit lite.. har inte ringt förlossningen än, läser lite på nätet om värkar istället

05:10 Nu har jag ringt förlossningen. Barnmorskan tyckte jag kunde avvakta tills smärtan blivit värre, även om värkarna är täta… Känns löjligt att kalla dem värkar för det är inte så illa som sagt, och sammandragning känner jag inte heller, men faktum är att de ju kommer regelbundet, så något är det…

05:43 Nu börjar värkarna bli intensivare, mer som ett ryggskott. De håller i sig drygt en minut och fortsätter komma regelbundet. Jag har klockat dem i en dryg timme nu. Snart dags att väcka Hugo med de goda nyheterna. Så kanske han kan ta över en stund, jag är sömnig jue…

06:07 Aj… Nu behöver jag nog hjälp att sätta på min TENS-apparat.. ska väcka Hugo : )

07:48 Nu har jag legat i sängen med Hugo och slumrat/andats genom värkar. Några av dem kändes bara i magen, istället för i ryggen. Har inte alls koll på intervallen nu, men tror det varit lite längre tid mellan dem ett tag. Är så trött, ska försöka slumra ett tag till.

08:31 Dags för frukost och att tajma värkarna igen, de kommer lite tätare nu.

09:32 Så ja, frukosten äten, aptiten på topp fortfarande. Vi har klockat åtta värkar nu och det är mellan 2,5 och 3,5 minuter mellan dem, och de är ganska kraftiga. Nu är det inte bara smärta i ryggen utan jag känner även att magen drar ihop sig. Bebben bökar lite besvärat efter varje värk. Kanske blir det en bebis som Hugo var, som inte tyckte om att bli hållen när han skulle sova. Ligga själv var bättre…

När jag låg i sängen fortfarande, för två timmar sedan, så fick jag faktiskt de första riktiga sparkarna av bebisen. Annars har den gjort allt annat än sparkat – den har korvat sig, bökat, vänt sig, stått på huvud, grävt, krupit, tänjt, sträckt… Men nu fick jag 4-5 hårda små sparkar rakt upp mot revbenen, som en tennisboll kastad ganska hårt på nära håll…

Aaaaj, värk igen… De är verkligen som enligt läroboken, att smärtan försvinner helt mellan dem, så jag blir lite överrumplad varje gång det kommer en ny.

11:41 Hej kära vänner! Det började kännas lite tjatigt med värkarna så jag ringde förlossningen som sade att jag är välkommen om jag vill, men annars låter det som att jag har ett helt normalt värkarbete. Jag började gå omkring lite för att kolla att jag klarar att gå under värkarna, så vi kan ta oss till BB. Då kom det två skvättar i trosan. Fostervatten? Jag hoppade in i duschen och då gick slemproppen (googla ni som inte vet vad det är… : ) ) Sen rann det lite till, så jag har gått ur duschen nu för att kunna se vad som kommer och inte bara skölja bort det… Nu står stämningen högt i tak här och jag har konstaterat att jag kan både skutta och springa under värkarna : ) Ska ringa in igen…

Har haft konstant ont i mage och rygg under kvällen, det är väl vad som finns att säga. Och att bebben är MYCKET pigg ikväll… *OOOAAAJJ*

19:08 Eftermiddagen förflöt med 3 timmars sömn, inpaketerad i varma riskuddar på mage och rygg. Jag fick ganska rejält ont i ryggen efter hinnsvepningen, och det höll i sig. Mamma skrev i sms att hon också ”bara hade ont i ryggen” så det kanske inte blir så mycket värre för mig? Ska kolla detaljerna med henne… Läkaren Katri sade också det att det inte behöver göra så ont, när jag beklagade mig över att jag hade haft så himla lite ont i ryggen… Men det är enorma sömnbehovet säger ju på något sätt att något är på gång, för nu har jag sovit tre timmar på eftermiddagen i flera dagar.

Anki och Ally skulle ju komma över på eftermiddagen förresten, men Allys pappa Björn hade just fått vända hem från jobbet då han fått magsjuka och Anki hade vänligheten att hålla de bacilluskerna borta från mig, tack! : ) Men synd på en trevlig fika… Hoppas ni andra i familjen håller er friska!

Nu har faktiskt BB släppt oss i 48 timmar och vi har inte tid där förrän på fredag kl 14.15. Då blir det ultraljud som idag och sedan undersökning. Inte heller idag tog någon upp ämnet ”igångsättning” utan de verkar tycka att allt ser jättebra ut med mig och bebis och allt så… Nu är det bara att softa ett par dagar till och låta naturen ha sin gång.

Jag håller på att ladda upp dagens ultraljudsfilmer, så de kommer upp här senare ikväll. Det är inte så hög gullighetsfaktor på dem, för bebben är så stor nu så man får bara se olika stumpar av den, eller en ”kropps-sallad” som Annika Lantz kallar det i sin bok ”9 1/2 månader”.

I en film kan man se det vackra lilla hjärtat som pumpar och slår och ska fortsätta med det i minst 100 år (fatta hur länge en människokropp faktiskt håller! Vi hinner ju bli antika innan vi dör…). I den andra filmen ser man hur de kollar navelsträngen och i den tredje försöker hon visa oss ansiktet men det gick inte alls så bra.

Nu vankas det snart köttbullar och potatismos här! Två av mina punschrullar har redan gått åt, det borde väl vara ett tecken på att förlossningen startat, eller? : )