Modern

…ledighet, vila, lek, mat, fika, tv, kravlöshet…. jag orkar inte mer! Det är ju det enda jag ägnat mig åt sedan Antonia föddes, och nu är resten av världen galen nog att göra mig sällskap! Rädda mig! Jag längtar såååå till s min väckarklocka ringer 06.30 min första arbetsdag (11 januari, och ja, jag tänker gå upp då oavsett om jag fått något uppdrag eller inte), jag längtar till min första förmiddagsrast på nya jobbet, när folk trevande lämnar sina arbetsplatser och jag spanar efter något bekant ansikte att följa efter mot kaffemaskinen, jag längtar efter att ta min matlåda ur kylen och i tystnad stå bredvid 7 arbetskamrater i 3 minuter medan microvågsugnarna gör det de är bäst på med vår mat, jag längtar efter att sitta på möte och höra någon person utan blöja hålla ett anförande om något oh så tråkigt ämne som ändå är på svenska och inte på blablablaiska, jag längtar efter vår, promenader, frisk luft, ljus, trädgårdsarbete, flyttdags, första lönen, att köra bil utan Antonia bredvid, att få höra om Antonias och Hugos små äventyr på babycaféet, men jag vill inte ha en enda till glögg, pralin eller tv-kväll! Gah!…

Jag gör mitt bästa för att stimulera hjärnan med ett geografi- och flaggspel som jag köpt till mig själv, och sitter bredvid Jullan när hon pluggar neurologi och får små intressanta berättelser om hjärnan att inspireras av. T ex berättade hon, att om en fullständigt avgiftad f d drogberoende person kommer tillbaka till samma miljö, vänner, omgivning där den tidigare knarkade, så aktiveras samma delar av hjärnan som var aktiva under droganvändandet, och suget kommer tillbaka.

Nu är jag inte knarkare, men det inspirerar mig att kanske byta miljö för att bryta beteenden jag vill bli av med, och ta chansen att bryta ovanor när vi kommer till nya huset. Det är kanske en klyscha att man ska förändra en massa saker inför en flytt, höstterminer, nyår, men faktum är att hjärnan förändras på grund av vårt beteende, och det som är kämpigt i början kommer bli lättare. Så om du kämpar med att göra armhävningar bredvid sängen varje morgon ett tag så kanske du kommer få lust att göra armhävningar varje gång du vaknar, känner din sambos morgonandedräkt, hör ljudet av en väckarklocka, tittar in under en säng eller ser en dammråtta – du associerar nämligen beteendet till omgivningen och sen kommer omgivningen hjälpa dig att upprätthålla beteendet – med mindre ansträngning! Bli kompis med din hjärna så har du en god hjälpreda ibland. Inte alltid dock, för den kommer nog fortsätta att komma ihåg att du behöver köpa nya batterier varje gång du upptäcker att du behöver dem, istället för när du passerar batterihyllan i affären, alla beteenden går inte att ändra.

Lite ska jag väl kanske uppdatera här trots att julkoman är total. Vi är riktigt avslappnade efter att ha börjat ledigheten med att vara hos Hugos föräldrar lördag till måndag. I måndags åkte vi hit till Påskallavilk, där jag i vanlig ordning kastade mig över att storstäda huset. Redan på måndagkvällen rensade jag ut en garderob på övervåningen (med ett lass till tippen som resultat), igår skrubbade vi det mycket ingrodda govet på bottenvåningen, och idag har jag röjt i förrådet under trappan (med ytterligare ett lass till tippen som resultat, tack Hugo som trollar bort soporna!) Antonia njuter av att ha många människors uppmärksamhet att stjäla, och sover mycket gott och länge om nätterna, och på eftermiddagen. Aptiten kommer också igång av alla aktivitet, och hon går och trycker i sig vindruvor som hon stjäl i en fruktskål hela dagarna.

Idag har vi varit på promenad med pappas gamla kälke, och Antonia har legat raklång på rygg på den i ca en timme medan vi promenerat både bort till kusin Katta och till affären, en promenad på en timme. Det fanns inga kanter på kälken, utan bara en träbänk liksom, men hon har bara legat blickstilla och tittat upp i himlen. Hon ÄLSKAR att åka pulka, men ser bara helt förstelnad ut när hon gör det. Men när man slutar och ska gå in, då blir hon jätteledsen och vill ut igen. Jag tror hon kommer gilla innehållet i ett visst stort paket som hon får imorgon.

Min plan var att göra köttbullar och Jansons frestelse ikväll, men jag är slut efter allt slit med att städa…  Det blir skönt att ha ”städförbud” imorgon för på julafton kan man inte skura golv. Inte på eftermiddagen i alla fall, eller?…

Pappa är iväg till Skavsta för att hämta syster Stina som kommer med flyget från Oslo kl 20.00, en lite tripp på totalt 50 mil, vad gör man inte för sina barn…?

Nu är det nog dags att natta Antonia, och titta på de två senaste avsnitten av julkalendern, så vi kan se det sista ”live” på tv imorgon (har sett alla andra via SVT Play).

…kom på att hon ju säger ännu fler ord! Nanj (vagn), nejja (nalle), biss (bebis), te (om te som man dricker), appa/patta (trappa) t ex…

Idag har vi haft en alldeles underbar dag i umgängets tecken. Vi åkte till Mjölby och fick en trevlig lunch på Café Gusto med Antonia sovandes i vagnen bredvid, skönt med ostört vuxensnack! (vi diskuterade civiliseringens offer och välståndets smala kriterier, kände mig riktigt intressant och omammig…) Sen hälsade vi på gammelfarmor Margaretha, som blev glad att se Antonia som vanligt. Och efter det har vi spenderat eftermiddagen på en underbar glöggkväll med ett överflöd av godsaker, trevliga människor och barn! Antonia har haft fullt upp hela eftermiddagen att kolla in alla spännande grejer man kan hitta på om man är lite större, eller lite mindre, eller ungefär lika samma. Hon totaldäckade i bilen på väg hem.

Jag fick även veta att min vän Karin listat ut att ett par bekanta till henne är våra blivande nya grannar. De har två barn, och blev VÄLDIGT glada att det var en barnfamilj (vi) som skulle flytta in i Törnevalla. Det låter ju väldigt lovande! Karin skulle kolla upp vilket dagis deras barn gick på, man säger ju aldrig nej till ett bra tips, och kanske lite samåkning?

Nu ska vi äta något och sen blir det en tidig kväll tror/hoppas jag.