Modern

Vi var i Göteborg och hälsade på Christoffer för några veckor sedan. Här är några fina filmer från den helgen.

Två töser på tåget mot Stockholm i torsdags

På fredagen lämnade vi mamma och Antonia hemma och tog lokaltrafiken till Götgatan!!!

Lenka och Barbara! Är man öststatsbrud så är man.. fast dessa mössor köpte vi ej!

Vi hämtade nya shoppingkrafter med en underbar kaffe latte På Tullys uteservering, gött!

På eftermiddagen gick vi på loppis i Tyresö. Antonia hittade en skön fåtölj att hänga och spana på folk i…

…och för att behålla sin anonymitet drog hon på sig ett par glasögon…

Hemmamys på kvällen

På väg till tåget hemåt i lördags

SuperMims!

Antonia på babycafé häromdagen, ett av världens bästa ställen att upptäcka världen på

Antonia har fått ett par handledsvärmare av farmor, beställda av mig eftersom hon inte vill ha vantar på. Hon ville inte acceptera dessa heller först, men idag gick det bra. Hon blev väldigt nöjd när hon förstod att jag också hade handledsvärmare, och att vi var lika samma!

Och när hon har somnat kan man vika dem över handen – fiffigt! När hon vaknade drog hon glatt och förvånat upp armarna som jag stoppat ner under filten, och sträckte upp händerna med sina fina handledsvärmare på!

Jag har några filmer från Oslo, inte av allmänintresse kanske, men en är på Stinas lägenhet, kanske kan fresta någon som funderar att hälsa på?

Här är Stina och Antonia på promenad när vi just anlänt:

Här är en när Antonia klättrar runt på Stinas väskor:

Och här är en på två små partytjejer på Café Sör:

Nu kommer äntligen det inlägg som Osloresan förtjänar. Jag hade en alldeles underbar vecka då jag hann både umgås med Stina och delta lite i hennes vardagsliv, se en del av Oslo, träffa lite nya människor och hänga med Antonia och Hugo. Najs! Klicka på bilderna för att se dem större och med beskrivande text.

Antonia stortrivdes med att åka tåg till Oslo – en massa roliga människor att titta på och en hel del sköna poser att inta.

Äta päron…

Stå lite på bordet (bra utsikt!, såg ända bort till pappa)

Men vad hon fotograferar, ska jag fortsätta posa så här eller?

Gå på promenad! Men titta vilken fint hår, skulle man få kunna…

…smaka litegranna på det där eller?…

Här har vi grejer som måste undersökas…

En liten paus i mitt eget säte. Jag har koll på mammas klocka.

Provar en annan ställning…

Sparka lite med benet…

Hepp!

Ah, sitta i pappas knä litegranna..

Hej hej flaskan!

Nu är vi tillbaka från en härlig helg i Göteborg. Hugo har sprungit Göteborgsvarvet på 21 km (en halvmara) och jag och Antonia har hejjat på. Jag hinner inte blogga så noga om det nu, för Antonia är trött och jag håller henne nöjd och vaken med hjälpa av ”Drömmarnas trädgård” på SVT Play.

Hugo drar rövarhistorier om hur lång banan egentligen är…

Antonia sov gott i barnvagnen och västkustluften.

Julia hade varit i Göteborg på konferens med jobbet, och stannade kvar för att se lite mer av stan tillsammans med oss.

Vackra syster!

Vackra jag!

Två gånger mötte vi upp löparna längst banan. Här står vi i Slottsskogen och väntar på Hugo efter ca 1-2 km löpning.

Här kommer grabbarna, fräscha och pigga nog att orka vinka än så länge. Hugo först, sen Christoffer och Björn sist.

Andra gången vi mötte upp dem hade de 2 km kvar och var lite mer slitna…

Tuffa tjejen fick en ny mössa…


… och hade ganska kul åt löparna!


Här är gatan vi bodde på, mitt i vackra mysiga området Haga.

Vi bodde i Hugos kusin Johans lägenhet, och han hade stolar med barnhandtag nedtill. Konstigt, han har ju inte barn än, men Antonia tackade för barnanpassningen!

Hugo hugger in på en bulle från Café Husaren efter avslutat Göteborgsvarv, med en tid på 2:06:46.

Nästa år springer jag och Jullan!

Ja nu har jag inte blogga på ett tag.. får väl ta en sak i taget:

Antonia och jag packade ju in oss i bilen i onsdags och for upp till Uppsala. Resan gick bra även om det var lite läskigt att köra så klart… Vi tog en lugnare väg över Enköping på vägen dit, men faktiskt var det skönare att åka E4:an, som vi gjorde på hemvägen. Då slipper man ju möten i 90 km i timmen, jag tycker det är sjukt läskigt… Vistelsen började med en sväng till Mimmi, där vi fick god mat, fint prat och en skön eftermiddag. Sen en sväng förbi Bellman, innan jag åkte till familjen Aveskogh på kvällen. Där välkomnades vi varmt och jag fick prata förlossning med Johannas mamma som är barnmorska – ett ämne som varken barnmorskor eller mammor kan få nog av antar jag… Torsdagen tog jag och Johanna (och Antonia) det väldigt lugnt med prat, promenad och godis, och på kvällen åkte jag till Julia där vi fortsatte slappa fram till lördag morgon då vi åkte hem. Kort sagt var det ett väldigt soft besök, vilket jag medvetet planerat då jag vet att Antonia lätt speedar upp sig när vi är bortresta. Och det funkade som jag hoppats, för Antonia var bara glad och nöjd och lugn hela tiden.

Tja, vad mer kan man säga om det. Jag låter Antonia fylla i det jag missat:

Antonia utvecklas i fascinerande fart som vanligt. Hon har börjat snacka lite mer som ni hör här, och är kaxig och go och hänger med på det mesta. Hon söker kontakt med blicken, måde med kända och okända personer, hon lägger sig i samtal och sällskapar mig gärna med några sit-ups när vi är på gymmet. Idag har vi varit på massagekurs igen och Antonia babblade sig igenom det hela och låg och försökte rymma från mig på mattan. Men jag tror hon gillar massagen, det är bara att hon blir sugen på att vrida sig när man tar i henne. Det är samma sak när man klär på henne, hon korvar sig så gott hon kan. På förmiddagen var det babycafé igen också, och Maja kom dit, men Antonia började inte gråta denna gången som tur var. Hon låg mest på lekmattan och tuggade på leksaker och tittade på de större barnen som sprang omkring. Mot slutet blev hon riktigt trött och hungrig, och fullkomligt däckade vid tutten. Jag trodde hon skulle sova sig igenom sångstunden så jag kröp upp i ett soffhörn med henne i knät, men bara vi hade sjungit två textrader så slog hon upp ögonen, släppte tutten och försökte sätta sig. Inte tänkte hon missa en sångstund inte! Så det var bara för mig att masa mig upp och ge mig in i dansen…

Nothing yet…

Dock fick jag ett förlösande ”snälla” av Mimmi igår (även om Hugo tror att det var av barmhärtighet mer än av intresse) så jag ska lägga upp lite bilder på saker jag sytt idag. När jag orkar… För jag har bara sovit fyra timmar i natt. Mina hormoner är verkligen upp-och-ner, eller vad det nu är… varghonan kanske?

Föreläsningen igår var ok. Intressantast var diskussionerna kring ämnet, som mest kretsade kring hur man verkligen går till väga för att ändra sina tankar. Författaren gav väldigt lite tips på hur man ska göra, och vi såg att risken är att man bara trycker undan dåliga tankar och krampaktigt klistrar på nya tankar, en positivare attityd, och invecklar sig mer än utvecklar sig… Vi kom fram till att det krävs en ganska ingående analys av den negativa tanken, följd av acceptans och sedan metodiskt arbete för att ändra sin attityd, för att lyckas med en riktig förändring. Ämnet gick vidare in på hur man förmedlar sånna här idéer, för kanske menar författaren att man ska göra så här, men hon är själv inte medveten om sin process och uttrycker sig enklare. Och en del av hennes läsare kanske automatiskt gör på ett sätt som funkar, medan andra gör på ”fel” sätt… Allt handlar om språk, uttryck och personkemi egentligen, så det är bra att det finns många ”gurus” att följa. Där en av oss ser en lösning, ser en annan bara ytterligare prestationskrav. Där en läser om en väg till ett enklare liv, kanske en annan bara ser tomma ord.  Spännande, häftigt, att bara gå ner i en källarlokal i centrala Linköping och hitta människor som man direkt kan analysera sånna här saker med. Dessutom himla skönt att få sitta ner i en meditativ stämning nån timme och bara samla sig och ge tid åt ett budskap som handlar om hur man ska må bra och få ett underbart liv. Lyx! Ska gå tillbaka dit så fort bomben briserat och rasmassorna är återuppbyggda : )