Modern

Dessa tänkte jag fira jul med några år framöver. Vi gjorde bekantskap på Magasinets tomtekväll, allt till halva priset 🙂

Nej nu ger jag upp det där med sömn. Som biolog måste jag ändå erkänna att det är rätt så fascinerande hur kroppen anpassar sig till graviditeten och det som komma skall. Det blev uppenbart för mig i morse hur min vakenhet/lättstördhet är en anpassning som ska hjälpa mig att hålla en bebis vid liv. Jag sov ok under natten, men när jag vaknade en timme innan klockan skulle ringa så testade jag att gå ut på kattvinden och lägga mig där, när sängen ändå var bäddad efter mammas besök. Tänkte att det skulle vara bra med ett miljöombyte för att inte gnata vidare på den sovstress och frustration som min säng börjar förknippas med. Och tja, jag slumrade väl till. Men när Hugo en halvtimme senare kikar in för att se om jag ligger där, och sen klär på sig i tvrummet utanför, då är jag helt klarvaken. Det blev uppenbart för mig hur jag inte har någon form av startsträcka, nyvakenhet, dåsighet som skyddar mig från att vakna, utan på en millisekund är jag helt klarvaken i kropp och tanke. Vilket naturligtvis är helt optimalt om man har en nyfödd liten 3-kgsmänniska bredvid sig som behöver hjälp att överleva alla dygnets timmar. Så, det är väl bara att tacka för att man funkar som man ska. Nu är min strategi mot tröttheten att bli bättre på att vila under dagtid.

Ni vet, när ögonen bara vill trilla ihop? Och hjärnan har teflonbeläggning och bara kan bilda resonemang med tre ord i taget? Och föreläsningen/jobbdagen just börjat? Det är en sån dag. Jag har sovit lite för lite i tre veckor. Vaknar vid fyra-fem och sommar inte om. Det är väl något hormonellt kanske. Vad det nu ska vara bra för?… Och så är jag lite för varm, lite för kissnödig, lite för hungrig, lite grubblig, och så nu, efter några veckors sömnbrist – frustrerad! Så, nu är utmaningen att vakna! Det här går ju inte… Kaffe, frukost och tandborstning kan funka. Men jag måste ju jobba också. Men jag orkar ju inte….

Sockeravgiftning a la LCHF för en som redan hunnit gravt missbruka glögg, lussebullar och pepparkakor – och det är bara den 6 dec!! Jag kände att tåget måste hejdas…

En jättestor herrylleduffel 🙂 inte stilsäkraste valet kanske men den här lär värma och gå runt hela magen fram till slutet. Gott!

Och knoppen värmer jag från och med nu med en egenstickad ullmössa. Garnet och mönstret är från Garnverket, och jag har stickat den inte mindre än två gånger, eftersom den blev alldeles för stor första gången. Man lär sig, jag är inte van att följa mönster.

Antonia är hemma med mormor idag, som tagit sig hit för att lyssna på adventskonserten. Eller konserterna, för hon gick på båda. Den första själv och den andra som assistent åt Antonia. Konserterna gick väldigt bra, magiskt som vanligt. Och Antonia sprang och mötte mig mitt i gången när jag gick ut, och överöste mig sedan med kärlek i form av hårda kramar och varma kinder pressade mot mitt ansikte. ”Jag vill också sjunga idag” sade hon. Lilla fina, hoppas hon blir tillfredsställd av att få lussa i nästa vecka på dagis. När vi kom hem sent igår ville hon direkt ”gå till kyrkan och sjunga”, Törnevalla kyrka alltså. Men vi fick nöja oss med att gå längs vägen och vråla ”Lusse lelle” tillsammans en stund.

Nu är det dags för le grande finale! Om en timme är det dags för första konserten i St Lars och första lyssnarna är på plats, visa av erfarenhet antagligen, då det brukar bli helt fullt på båda konserterna. Det är oförglömligt och stort att få vara med och skapa dessa konserter.

Denna gång Heda kyrka, mitt ute på slätten, i det vackra snölandskapet, i skuggan av det mäktiga Omberg. Det gick bättre än vi förtjänade i onsdags, det bådar gott.

Börjar ni tröttna på bilder på mig från denna arbetsplats? Jag lovar att det ska bli mycket mer bebis och Antonia till våren. Jag är lite trött på att sitta här och uggla, inte så att det känns jobbigt att komma hit, men jobbigt att slita sig från hemmet, att med ett mindre slagsmål klä på Antonia och släpa henne till dagmamman, bara för att jag ska kunna ta mig hit och tjäna pengar och komma hem trött och grinig, istället för trött men uppfylld och inspirerad, av ett kanske lite roligare jobb?