Modern

Torsdag eftermiddag och vi hänger i den lagom sommarsvala trädgården. Antonia har varit på en lite försenad 2,5-årskontroll idag. Vår BVC-sköterska konstaterade att Antonia pratar som en 4-5-åring och gjorde språktesterna ”bara för att”. Bra dock att få prata lite om utveckling och uppfostran, och bli påmind om att Antonia känslomässigt är som andra 2,5-åringar, även om språket ligger före. Både hon och vi försöker kanske för ofta lösa konflikter med resonemang och diskussioner som känslomässigt är för avancerade för henne.

Angående Iwan fick vi svar på bakterieodling som gjordes i måndags, och man konstaterar att det är streptokocker (=svinkoppor) som man trott från början, och antibiotikan borde ha hjälpt. Att det blivit så illa som det är beror nog på att han har någon allergi/eksem som gör huden skör. Jag tror det kan vara jordnötter, men utesluter även mjölk och ägg ett tag.

”Det luktar gammalt bajs!” sade Antonia förvånat och böjde sig ner och luktade på gräsmattan, när en vindpust kom från ladugårdshållet.

Det finns hopp om vardagsrum, eller vad tror ni? Jag blev sporrad av att vi får finbesök av en kulturbloggande och dans- och bokrecenserande Malmövän i helgen, vore ju gott att dra ner täckplasten innan jag hämtar henne vid tåget imorgon.

Te med citron, det är så man dricker te i Polen. Jag har haft en svacka i mitt tedrickande senaste året. Jag har tyckt att det är för sött med mjölk i, och för blaskigt utan. Men – så fort jag förde första koppen te med citron till mina läppar, vid frukosten på färjan, väcktes mitt tesug igen. Äntligen har jag hittat den ”edge” jag saknat i teet! Och som jag ju är uppväxt med också, men har glömt bort.

Här kommer en polsk bonuskunskap: te med mjölk har ett eget namn i Polen – bawarka. Bara te heter herbata.

Antonia läste saga för Iwan i ciocia Ulas säng.

Appropå ingenting – världens sötaste ben 🙂