Modern

…jag vill att det ska vara sant!!!

Idag rivstartade jag dagen med att ta hand om kroppen lite. Jag smetade på en ansiktsmask i lera och gjorde ett 15-minuters styrketräningspass för gravida. Vem vågar att INTE röra på sig, om det är så att det är förutsättningen för att förändringar ska bli verklighet? Jag vågar i alla fall inte sitta still längre… Här ska energierna få flöda fritt, jag har massor att åstadkomma, och jag vill inte sätta krokben för mig själv… Sen gjorde jag en lite extra noggrann hårtvätt då jag blandade mitt tvättbalsam med en pressad citron (Hänger du inte med? Tvättar ju håret med balsam.. kolla detta och detta inlägg eller gå in på lockig.se) Det blev extra fräscht och luftigt! Skönt! Känner mig redo för några dagar vid poolkanten nu, för nu ska ju soooolen komma!!!

Ha det gott!

Jag och syster Julia hade igår ett samtal om förändring som gav mig några nya tankar.

Samtalet började med min tanke, att jag absolut tror att det är möjligt för människor att förändras, men att jag tror att det kräver väldigt hårt arbete och att folk sällan verkligen tar sig igenom det som krävs för att åstadkomma förändringen.

Vi frågade oss vad det egentligen är ”att verkligen förändras” och kom lite hastigt fram till att det måste vara en förändring som når så djupt in i personen så att den förändrar personens sätt att bete sig, reagera, prioritera och agera, på en mer ”undermedveten” och inte så genomtänkt nivå. För på en medveten och intellektuell nivå kan alla ge sken av att ha förändrats genom att man kan säga ”rätt” saker och även agera enligt de nya vanorna, så länge man hinner tänka efter och göra medvetna val. Men för att man verkligen ska ha förändrats så ska det kunna märkas i ens mer spontana och vardagliga beteenden och handlingar.

Julia uppmärksammade mig på att handlingar alltid sker med kroppen som redskap, och menade att för att en förändring ska kunna slå igenom helt och hållet, så räcker det inte med att man är intellektuellt ifrågasätter gamla mönster och ger plats åt nya, utan det måste finnas utrymme i kroppen för en ny vana att slå rot. Och för henne har det varit ett viktigt redskap för förändring att göra fysiska aktiviteter som gör henne mer medveten om kroppen och släpper upp spänningar och hämningar som hindrar flödet av impulser och känslor (i hennes fall yoga, frigörande dans och aum-meditation). För om inte kroppen är fri att agera på nya sätt så stannar tankarna om förändring i huvudet och kan aldrig manifesteras i handlingar -”Man är aldrig friare än sin kropp”.

Hon menade att den fysiska aktiviteten gör att hennes kropp tydligare visar vad den vill och att det blir väldigt svårt att gå emot kroppens vilja, precis som jag har känt flera gånger sedan jag blev gravid. Jag har ju alltid varit dålig på att motionera regelbundet och förändra min kropp i någon medveten riktning, och jag har känt att det är så himla mäktigt att vara gravid, för det innebär ju en aktivitet och förändring i kroppen som håller på i nio månader, vare sig jag anstränger mig eller inte. Flera gånger har jag känt att ”jag kanske borde anstränga mig lite mer för att göra det här barnet, annars kanske det bara kommer ut en oformlig klump” och jag har blivit förvånad över att magen faktiskt blir större, och större, och större, utan att jag gör något åt det. Det känns oerhört häftigt att få uppleva detta, att det äntligen händer något med min kropp, att den är bra på något och duger något till. Den byter äntligen ut sin gamla inrotade identitet ”småfet och otränad” mot något annat, något vansinnigt vackert! Det känns som att det finns möjlighet att förändra kroppen igen, i någon annan riktining, nu när den äntligen lossat från sina gamla bojor.

Två andra reflektioner Julia gjort kring detta med kroppens röst var, att hon har märkt att när hon befinner sig i en situation där hon inte trivs (hon gav inget exempel men jag kan tänka mig t ex om hon har ett trist sommarjobb) så rör hon mycket mindre på sig, som för att dämpa kroppens vilja och därmed minska konflikten med den situation hon är i, för att kunna uthärda bättre. Hon lägger liksom sordin på sig själv… Det kan även bli så att hon drar ner på aktiviteten om hon får en idé eller inspiration som är skrämmande storslagen. Då ser hon till att ”bli uppgiften för liten” genom att dämpa sin kraft och inre röst.

Så två anledningar till att man inte tar sig för att motionera kan alltså vara att man dels är rädd för vilka konflikter med omgivningen som skulle förstärkas om man blev starkare i sig själv, och dels vilka av sina drömmar man faktiskt skulle få kraft att uppfylla…

Mycket intressant och tankvärt! Detta har satt igång många nya små tankar i mig som studsar runt i kroppen som flugor mot en fönsterruta en tidig sommarmorgon… Härligt att bli störd i sin slummer ibland, väck den björn som sover! Grr!!!!

Oj vad speciellt, i New York har det blivit lag på att caféer måste redovisa kaloriinnehållet på sina bakverk! Det ska vara tydligt skrivet bredvid priset. Jag vet inte vad jag ska tycka, men är väldigt förvånad över att de gjort ett sådant tilltag för att, som de säger, ”medvetandegöra folk om vad de stoppar i sig”… Är inte folk medvetna om att det inte direkt är hälsokost man hittar på caféer? Och det är ju knappast så att det är någon större skillnad på nyttigheten hos en donut eller en muffins…? Så det man vill uppnå är att folk fikar mindre över huvud taget eller? I så fall borde det vara ramaskri hos caféägarna…

De som har talangen att se möjligheterna kommer förhoppningsvis börja erbjuda lite fräschare alternativ, men det lär väl ta tid innan den trenden når Sverige. Är själv förvånad över hur enformigt och tråkigt utbud det är på svenska caféer och fik, alltid same shit och aldrig särskilt gott… hur svårt kan det vara?

Läs artikeln på Aftonbladet.

Jag insåg i morse att jag har ändrat mina matvanor en del senaste året. Det var snart ett år sedan jag började träna på Studio Fitness och med min personliga tränare Linda Bergqvist, och sedan dess har jag blivit helt beroende av att äta mellanmål. Varje morgon fylls väskan med burkar och påsar och paket (stackars Hugo, han har svårt att få frukostro ibland när jag far kring i köket), många fler än bara en lunchlåda. Jag bara måste ha mellanmål både förmiddag och eftermiddag, och det kan bestå av:

– en handfull frysta hallon med yoghurt (ofta fet grekisk yoghurt)
– ett par fullkornsmackor eller knäcke med ost, kalkon eller kycklingpastej
– 2-3 frukter
– en näve nötter och torkad frukt
– en proteinbar (eller proteinshake om jag är hemma)
– några morötter
– banan och tahini

Så jag ville bra konstatera, att det ju är himla härligt att jag lagt mig till med en så bra vana, som ger stabilare blodsocker, ser till att jag aldrig går hungrig (sätter inte kroppen på svältläge), och gör att jag lättare undviker skräpmat och godis. Grattis till mig själv!

Jahaja, och när jag sökte efter bilder att lägga här så hittar jag en artikel som menar att det är en ren myt att vi behöver mellanmål. I själva verket ska vår kropp klara av att fasta i flera dagar innan blodsockret sjunker, och att man upplever att man blir irriterad om man inte får äta var fjärde timme beror bara på vanor och betingade reflexer.

”– Mellanmål är onödigt för alla utom småbarn, underviktiga och människor med vissa sjukdomar, till exempel diabetiker, säger han. För oss andra räcker det egentligen att dricka vatten mellan måltiderna.”

Läs artikeln själva här.

Jaja, jag kan ju i alla fall försvara mig med att om man ändå har vanan att stoppa i sig något till mellis så är det bättre att ha med en macka än att springa till kiosken när suget uppstår…

I morse åt jag keso (tårtmacka ni vet syskon, grovt bröd med keso och sylt) och! …jag har inte ont i magen!!

Keso var det som slutgiltigt fick mig att inse att jag är laktosintolerant (för jag fick jätteont i magen av det) men det verkar som att jag måste ompröva det lite..? Har misstänkt ett tag att känsligheten skulle kunna ha gått över, men vågar jag riktigt tro det? Jag måste forska vidare… *längtar efter fil*

Julias omedvetna eller medvetna ledsagning av mig fortsätter ge resultat… Kanske är det också det att bebben börjar bli lite mer verklig i magen, som får mig att känna att ”nu gäller det, nu eller aldrig är det dags att leva livet så som jag VILL leva det”. I medvetenhet och befriad från diffusa oformulerade krav som bara kan leda till misslyckanden.

Insikterna manifesterar sig i små små framsteg, nya tankar, men de har ändå en riktning. Igår slängde jag änligen några påsar med bönor och linser som jag har haft liggande i skafferiet i några år.. OM jag en vacker dag tar mig för att koka lite egna bönor, så kan jag ju förbättra mina chanser att lyckas genom att INTE använda bönor som är gamla och inköpta på ÖB för 10 kronor påsen… Dessutom hade en del av dem passerat bäst-före-datum.

En annan sak som åkte ner i soporna var en helt nyinköpt påse med släta kardemummabullar. Jag tycker det är så gott med sådana, och hittade en påse med 12 stycken för 14 kronor på Netto. Jag nafsade lite på en och insåg att de smakade skit, och efter som jag inte är en soptunna (citerar Joanna på www.livsvinst.se) så slängde jag dem i den riktiga soptunnan. Jag tänker inte plåga i mig 12 bullar för att rättfärdiga ett felköp värt 14 kronor, det kan verkligen aldrig vara värt det!

Och appropå att inte vara en soptunna så… Jag är inget reningsverk heller! I boken jag läser, Mamma pappa barn, så berättar Lisa Fabre om en studie där man låtit en grupp barn äta bara ekologisk mat under en tid. Redan efter en vecka hade halten av bekämpningsmedel i urinen minskat drastiskt. Och när de fick vanlig kost igen så gick halterna upp igen… läskigt jue! Det kanske är värt en slant att slippa agera filter för en massa kemikalier… och inte vill man börja använda lilla bebben som filter för grönsaksrening heller, vilket den lilla stackarn redan nu agerar som i magen på mig… fy! Ska börja spana efter ekologiskt i butikerna och börja gå över så smått… Man får väl börja planera sina inköp mer medvetet över huvud taget, för det händer ju t ex att ett salladshuvud åker i soporna ibland, och om man då köper ett ekologiskt och ser till att äta upp hela istället så går det ju på ett ut även om det är dubbelt så dyrt… Hm… är du på Hugge?

Jag googlar fram några länkar bara för att peppa mig själv att kolla upp detta bättre…

ekomat.konsumentverket.se

mindfulliving.se

krav.se

ekohandel.se

ekologiskt.com

ekolantbruk.se

Jag inser att jag knappt har ägnat en tanke åt om jag äter ekologiskt eller inte, för jag inser nu att yoghurten jag äter är ekologisk. Jag köper den bara för att den är godast (=fetast). Enda gången jag hajar till i butiken är när jag ska köpa ägg. Då tar jag nog en ask ekologiska en gång av fem. Och ibland kanske jag får syn på prislappen på ekologiska äpplen och förfasar mig. Där går gränsen för min medvetenhet idag. Det ska bli ändring!

Men, men, men Julia… Varför har jag fortfarande kvar hudvårdsprodukter som innehåller mineraloljor?

Man kan ju tro att jag inte lyssnat på ett enda ord du sagt! *skäms* Men det är som att jag inte riktigt kan unna mig att bara använda bara dina produkter… men att det skulle vara dyrt att leva befriat från mineraloljor är ju skitsnack, eftersom olivolja kostar typ 40 kronor litern… så nu tar jag bara och skärper mig!

Jag rensade ut alla billiga äckliga krämer jag hade igår, särskilt fot- och kroppskrämer hade jag kvar… Hur svårt kan det vara?… Du inspirerar mig, känner något som puschar mig i rätt riktning nu, håller du på med någon voodoo där på Ängsbacka eller har du skickat en skyddsängel till mig? Nått är det… Du dyker upp i mitt medvetande hela tiden och ger mig kraft och inspiration att göra nya val. Tack ängel!  

Jag träffade min vän Camilla i söndags och fick ”ärva” lite torkade örter som hon gjort amningste på när Max föddes. Jag fick även kopior på några sidor ur Lisa Fabres bok Mamma, pappa, barn som hennes vän Gisela hade kopierat åt henne i sin tur. Och som av en händelse så hittar jag boken på rea igår, för 25 kronor. Den handlar om alla möjliga alternativa sätt att föda, smärtlindra, äta, ta hand om sig och babyn, knyta an mm.. Jag bara slukar den! Och inspireras! Vet att Lisa har varit på Ängsbacka några gånger, hälsa henne om du ser henne! (men säg inte att hennes bok reades ut, det förtjänade den inte…)

Örterna jag fick var nässlor, hallonblad samt hm… daggkåpa? Kan någon av dem vara skadlig att dricka redan under graviditeten? Hallonbladen ska ju vara stärkande för livmodern, så det ska jag raskt börja med… Gisela och Camilla beställde sina örter direkt från Örtagubben, dags att bli kund där känner jag…

 Jag svär på att du har förtrollat mig, är det en utrensande svan du skickat kanske?

Liten…

…blir stor…

Älskar dig!

 Skulle bli fin… och fint blev det… eller?

So far so good, men tittar man närmare så…

…ok då hyfsat, tills jag skulle måla med vänsterhanden..

Öva eller lägga ner? Ehm… tror jag har viktigare talanger att utveckla.. Hit med tipp-ex någon! Nej.. aceton menar jag!