Hjälp vad omtumlande det har varit att börja plugga! Inte en siffra är sig ju lik – lämna barnen (aj!), träffa nya människor (ja!), sitta på föreläsningar, ha egen tid att planera, stora stora drömmar blandat med små vardagliga snubbelstenar, stress och falukorv.
Idag – för första gången sen jag började för 3 veckor sedan, känner jag mig inte längre som släpad bakom vilda hästar, utan kan sätta mig ner och ha några timmars framförhållning! Men vi snackar TIMMAR! Jag har lånat om böcker, både kurslitteratur och barnböcker, så jag inte får förseningsavgifter, jag har betalat traderaauktioner på overall och vinterskor till Antonia (efter några tjatmail från säljarna…), jag har tagit fram färs ur frysen till middagen och jag har bjudit hem lek/fikakamrater till i eftermiddag! Stort! Nu vänder det! Om några veckor har vi middagsschema, veckohandling, planerad studietid och lugnet kommet lägga sig och släppa fram kreativitet och vardagsmys. Jo, så blir det.
