Enough is enough. Nu räcker det. Det finns en gräns.
Var? Var drar du dina gränser? Vad får avgöra? Vad anser du rimligt? Hur avgör du det? Magkänsla? Förnuft? Andras reaktioner? Hur långt tänjer du, på kraft, tålamod, principer?
Jag försöker uppmärksamma mig på när jag väntar på att stöta mot en gräns, på att något ska säga ifrån, och säger till mig själv: kör dig inte i botten, förnedra dig inte, blotta dig inte, vänd nu medan tid och klarsynthet finns.
amen!