Nu har Iwan till slut checkat in och ligger och snarkar ljudligt i kapprummet. Han har i tre timmar haft ögon som tefat, hakan vid knäna och har försökt engagera sig i allt som hänt genom att göra glada små tillrop och skicka ut sina alltid salivblöta små tentakelhänder mot allt inom räckhåll.
jag vill leka och pussa på honom!
Du skriver otroligt beskrivande, sätter verkligen rätt ord på rätt plats 🙂
Tack bror! Jag gillar att skriva, kul att du gillar det jag skriver!