Jag fick en liten påminnelse om en av de grundläggande uppgifter man har som förälder, den att hålla barnen vid liv. Antonia satte nyss en bit apelsin i halsen, och jag fick vända henne upp och ner för att få ut den. Hon kommenterade direkt: ”Jag kräks som kusinen” (i boken ”Vems mormor”) och fortsätter ”Du får dela den där” syftandes på apelsinbiten.
Jag påminner mig själv om att skära fruktsalladen i mindre bitar nästa gång, och pussar lite extra på Antonia ikväll.
Undrar ni över huvudbonaden förresten? Hon är ju pappa!
pappa?! menar hon påven?! /anbo
Ingen aning. Hon tog på den (med stort allvar och mycket pyssel, notera snöret runt magen i tidigare inlägg, också mycket viktigt…) med anledning av att hon skulle på ”sären” (konserten), och hade den sen ett par timmar minst. Det var efter ett par timmar hon sade att hon ju var pappa, angående hatten…