Idag rusade Antonia mot lekrummet hos dagmamman och vrålade samtidigt till mig: ”HEJ DÅ MAMMA!”
Åh vad jag älskar att hon gör så! Det känns trist att hon bara får gå 15 tim/v under nästa år, det blir till att kuska runt på alla babycaféer som finns, och kanske dra ihop ett eget en gång i veckan? Det vore kul…
Vi var på ett barncafé ute på landet i tisdags, i Östra Skrukeby. Det är en eldsjäl som hållit i det i 14 år, och det känns himla kul att man kan göra något ”ute hos oss” och inte bara i Linghem, där jag har upplevt att det är svårt att komma in i gänget. I Skrukeby däremot hittade vi genast gemensamma bekanta och Antonia stortrivdes. Så fort vi kommit utanför dörren till församlingshemmet där caféet var sade hon ”Imorgon ska jag åka dit till de där pojkarna” och sen nämnde hon det igen igår eftermiddag när en bekant kom förbi ”Pappa är på jobbet, jag ska åka till mina kompisar”…
Själv fokuserar jag på att inte låta arbetsdagarna suga musten ur mig. Att inte orka göra något på kvällen är ett för högt pris att betala för att ha ett ganska trist skitjobb. Fram till två är jag relativt pigg och fantiserar om saker jag vill göra när jag kommer hem, men sen dippar energin och när jag hämtat Antonia vid halv fyra och tagit mig hem är jag helt förlamad av trötthet. Men nu har jag testat två olika saker för att motverka det, och det har fungerat! I tisdags testade jag helt enkelt att göra något, nämligen åka på barncaféet, och inte drabbades jag av någon koma där inte! Tvärtom höll jag mig pigg hela kvällen sen. Igår testade jag att gå in på toa och dansa vilt till en låt med ipoden i öronen, vilket också fungerade över förväntan! Jag blev pigg och alert och kunde sitta i soffan och amma Antonia medan vi tittade på svtplay i en halvtimme och hon somnade, utan att jag blev det minsta trött. Annars brukar jag vara helt f ö r s t ö r d om jag sätter mig i soffan med henne, även om hon inte somnar. Så, stärkt av framgång ser jag fram mot vinterns fortsätta projekt, Våga Vägra Vintertrötthet! Allt handlar om i