Antonia säger så långa fina meningar nu. Idag började hon dagen med detta:
Jag: Var är pappa?
Antonia: Han har gått jobba
Jag tar mobilen och ringer honom för att han ska komma upp i sovrummet igen. Antonia tar mobilen ur min hand och konstaterar.
– Nej han hör inte. Måste stänga av. Så.
🙂
Nu är de ute och cyklar en sväng, medan jag ska slänga ihop en lasagne och klippa gräsmattan.
Förresten har jag bokat ultraljud nu, nästa fredag smäller det 🙂