Modern

Hej igen!

Det känns som att det är dags för en lägesrapport igen. Bangkok tog musten ur oss. *pust* Ja visst, det är säkert så att det är jättelätt att hitta med kollektivtrafiken och taxi är billigt och thaimat är god men jag kan med stark stämma hålla med dem som menar att man ska vänta med Bangkoksvistelsen till senare på Thailandsresan. Det är bara för stort och för mycket av allt och det finns såååå mycket underbart man ska se så varje stund av slappande känns som ett misslyckande och en förlorad chans..

 
Lag på cykelhjälm? Tja det hjälper inte om man tar sig till skolan hängande bakpå en bil i rusningstrafiken…

Men jag vette tusan åt vilket håll vi har vänt vår jetlag. Vi ”borde” vara pigga på kvällarna här, eftersom den infaller 5 timmar tidigare än i sverige, men vid åtta på kvällen somnar vi vare sig vi står eller går (igår somnade jag på en hård träsolstol, idag tappade jag boken jag satt och läste…) Men det reder sig väl, men helt lätt att anpassa sig är det inte. Ett jetlagsymptom som jag läste om och som jag märkt av, är att blåsan jobbar mycket långsammare på natten och ser till att man inte blir kissnödig förrän på morgonen. Vilket resulterar i att jag inte är kissnödig förrän två på eftermiddagen… skumt… 🙂

Well vad mer kan man säga om Bangkok, jo vi  gjorde i alla fall två utflykter igår, en till köpcentret MKB och en till klassiska backpacker-Khaosan Road. MKB var stort och inte alls billigt, så det blev inte så mycket shopping. Däremot unnade jag mig en mycket gedigen ansiktsbehandling. För bara en hundralapp (SEK) fick jag i 70 minuter peeling, rengöring, masker, ånga, porklämning, lermask, ansiktsmassage, ben-, arm och handmassage och till slut en kopp te. Mycket prisvärt! Imorgon blir det utan tvekan en thaimassage på stranden.

Här brorsan är en bild till dig – på MKB fanns allt och lite till, bland annat detta jättesortiment av donuts!

Khaosan Road var en trevlig plats på jorden, proppfull med folk, mat, shopping och helyllebackpackers (mest typisk tror jag är en man 35+ med dreads eller solblekta lockar, enorma örsnibbar, tatueringar, dimmig blick och dåliga tänder.. sorry jag ger inte mycket för deras livsstil, det kan uppenbarligen blir för alldeles för mycket av det goda…)

På Khaosan Road fick jag iaf min första nudelwok och min första bananshake. Och för att riktigt toppa detta hittade vi oss varsin bananpannkaka. Också detta en mycket prisvärd upplevelse – en pannkaka bakades ut och stektes länge och noga i massor av smör med skivad banan i, skars sedan i munsbitar och dränktes i konserverad mjölk och socker – mycket mättande! 

Åh vilken vintertrött look… :-/

Nog om Bangkok för denna gången. Idag har vi tagit oss till ”elefantön” Koh Chang.

Vi bor på Oasis bungalows, ägda av en tysk och hans höggravida skrattande fru. Vi har badad i det pissljumma och salta havet *underbart* och ser fram emot att bara chilla här några dagar, landa i Thailand och i oss själva, jobba upp en solbränna och en hög nota på mineralvatten på Oasis Bungalows.

Bästa stället i världen att chilla på just idag.

Om jag får bestämma så blir det yoga kl sex imorgon bitti, dröm om det ni är ni ligger och sussar kl 01.00.. Sen blir det frossa sol och bad och massage resten av dagen…

Till next time, bye bye!

Då var vi framme. Resan har gått utan komplikationer och jag känner mig helt fräsch trots 14 timmar på flyg och totalt 24 timmars resa. Vi gav oss av hemifrån vid 10 igår förmiddag och nu är klockan nio på kvällen i Bangkok, vilket innebär att den är 16 hos er i Sverige. Tidsskillnaden känns ok än så länge. Vi fick uppleva den genom att vi på flygresan till Peking först fick middag vid sjutiden. Sedan visade de lite film och vid tio släcktes det ned och man fick sova några timmar. Klockan ett på natten sedan (vilket är sju på morgonen i Kinatid) blev vi uppväckta och fick frukost. Så de kortade helt enkelt ner natten från åtta timmar till två. Vi får se hur det kommer kännas imorgon.

Nej solen lyser inte alltid ovan molnen – det kan vara natt också.. Gryning ovan molnen ovan Kina…

 
Mat vid mellanlandningen – sojabönsjelly i chilisås med ris, friskt vågat, slemmigt men mättande..

Mellanlandningen i Kina var intressant. Vi var visserligen bara på flygplatsen och det vara bara i fyra timmar, men det var ändå Kina. Jag satt och betraktade alla kineser samtidigt som jag i huvudet försökte komma på allt jag visst om Kina. Det senaste jag läste var att de avrättar en himla massa folk där, kan de ha varit 7000 om året, eller var det fler? Hugge, det var väl du som pratade om det häromdagen, eller? Satt iaf och försökte förstå att det var Det Kina jag var i… De nya intryck jag fick var att de verkade ganska glada och lättsamma.

Well nog om Kina, nu är vi i Thailand. Vi tog en taxi direkt till hotellet och blev f e t l u r a d e på priset…Nått i stil med att betala 8000 för att åka från Arlanda till Stockholm, istället för 400 kr… Tur bara att de inte är de summorna det handlar om här i Thailand, men det var så mycket vi blev lurade, 2000%.

Hungriga som vi var gav vi oss ut på gatorna för att hitta lite bukfylla. Efter att ha kryssat fram bland ett hundratal stånd med musslor, fisk, bönor, friterade bananer, ris, nudlar, kött av alla slag, dofter av alla möjliga kryddor så tog vi skydd inne på Seven Eleven och försåg oss med vatten, öl, chips och kakor.

 
Mat tillagad och serverad vid en åttafilig väg frestade faktiskt inte..

Att gå över vägen – en konstart som inte bara handlar om att tyda trafikljusen…

Det riktiga Thailand får vänta tills imorgon. Så nu är det väl dags att duscha och sova, fast klockan bara är middagsdags i kroppen. Ska köpa mig en halvtimme till här vid datorn förs nu när jag bloggat så duktigt. Får se om ambitionerna håller i sig…

Imorgon är planen att ta en tripp till Khaosan road om vi bara orkar med en grej, och Khaosan Road och MBK om vi orkar med två saker.. vi får se.

Kramar från en ännu blek men dock sommarklädd Helena