Modern

Veckan har gått ganska fort. Jag har haft full sysselsättning hela dagarna: jobbat 14-22 och på förmiddagen har jag målat möbler och väggar eller gjort ärenden på stan eller på Biltema. Så nu känns det ruskigt skönt att det är helg. Även om jag nog kommer få det svårt att ta det lugnt, köksväggen ska målas klart, byrån likaså, måste lämna in skorna på lagning, fixa nya cykellampor, gå till systemet, sätta in bilder i album mm mm… Men jag har iaf lärt mig att uppskatta min tid nu när jag jobbat. Förr kunde jag sitta och bara dega och ha ångest över att timmarna gick, men nu har jag använt timmarna bättre för att hinna göra något mer än bara jobba jobba jobba…

Förresten, igår åt Anna och jag godis på jobbet. Vi får ju äta hur mycket vi vill, och det finns smakstationer på alla avdelningar (smakstation= typ ett lösgodisställ där man plockar och stoppar direkt i munnen). Vi har dock inte ätit något på hela tiden då vi hört om folk som går upp 15 kg första året på Cloetta, och det hade känts fatalt för aptiten och allt att sitta och äta om dagarna. Men igår gjorde vi det! Och det var ganska trist… vi gick inte ens runt på alla avdelningar. Vi hade fullt upp med att sätta rensningsrekord (16,5 lådor). När man får äta hur mycket man VILL så blev det rätt uppenbart att man kanske inte VILL äta bara för ätandets skull, utan oftare för att det ska vara mysigt, tröstande, belönande…

Nu är det läggdags. Hoppas höstsolen lyser på er alla!

/Hela Hella

Helgens huvudsysselsättning har varit att måla om och olja möbler. Hugo fyndade ett köksbord på Myrorna på vilket jag har slipat och oljat bordsskivan, och håller på att måla underredet i antikvitt. En byrå som står i hallen ska också bli vit och balkongmöblerna har oljats. Lite hemmapyssel alltså. Ska fixa lite i köket under veckan också, slipa av och olja lite lister bland annat. Skönt att göra något handgripligt.

Ska jobba på Cloetta 8 dagar till, t o m den 4 oktober. Det passar väldigt bra med att vi ska ha fest helgen efter att jag slutat. Jag hade tänkt jobba typ 6 veckor till på Cloetta, men nu behövdes vi bara en och en halv vecka till, och ärligt talat gör det mig inget. Kanske sätter jag mig med exjobbet några veckor innan jag fortsätter jobba. Skadar nog inte att skriva lite, och sen låta det sjunka in ett tag medan jag jobbar.

Nu ska jag plocka ut Hugos spenatpaj ur ugnen och sen ska jag gå en promenad med Jossan runt stångån.

Ta hand om er!

/Hella – bara jag

Jag reser till Polen imorgon, och blir borta till på fredag. Mormors begravning är på tisdag. Vi åker dit hela familjen. Det känns både kul och jobbigt. Vi får se hur det blir. Nu ska jag åka till Ryd och Skäggetorp och dela ut F!-valsedlar.

Min mormor dog för en timme sedan. Det är torsdag, den 14:e september. Året är 2006. Klockan är nu 14.47. Mamma ringde mig nyss, storgråtandes och sade: Min mamma är död. Hon dog för en timme sedan. Jag måste åka till Polen. Kan du inte åka med mig?

Jag vet inte vad jag ska känna. Jag vet inte vad jag känner. Det känns som att ögonblicket behöver bevaras. Hon dog för en timme sedan. Hugo åt lunch för två timmar sedan. Dagpasset på Polly slutade för 48 minuter sedan. Min mormor dog för en timme sedan. Man vill gärna föreställa sig att det ska ta lite längre tid att dö, att det ska vara lite mer storslaget, med när det väl händer, så sker det ju på ett ögonblick. Och det konstiga är, är att när man väl har gjort det, dött alltså, så finns där inget mer. Då är det slut. Då är man inte med längre. Ingen säger: Det där gjorde du bra, snygg sista suck! Man är bara borta, inte med, gone!

Min mormor dog för en timme sedan.

Min mormor. MIN mormor. Vad vet jag om henne? Min mormor hette Barbara Regina Zietek. På polska heter mormor babcia, så för mig var hon ”babcia Basia”. Hon var läkare. Hon gick till barnhem och gav barnen vård. Hon var omöjlig att ge saker till, hon bara gav bort allt vidare till dem som behövde. Det blev värre ju äldre och dementare hon blev. Hon hade fem barn, som hon närde ur ett kök med 1 kvm golvyta. Sista gången jag var där och träffade henne tror jag var sommaren år 2000. Men jag minns inte, jag minns inte om jag verkligen träffade henne då. Det kanske jag inte gjorde. Gången innan var 1996. Då minns jag att jag träffade henne. Hon var lite nervös av att vi var så många att hålla reda på, så hon gick och räknade alla där vi låg i soffor och sängar och på golv för att sova, räknade och räknade om och om igen… Hon kom till Sverige några gånger när jag var liten, ofta när jag fått ett nytt syskon. Särskilt minns jag att hon kom när min bror Konrad föddes, för han var sjuk, mjölkallergiker, så hon kom och hjälpte mamma att sköta honom. Hon hade en trädgård som hon pysslade i. Jag vet inte vad mer hon tyckte om att göra. Jag vet inte vilken musik hon gillade. Jag vet inte om hon någonsin hörde mig spela eller sjunga. Jag tror inte att jag någonsin firade jul med henne. Så jag vet inte vad jag ska känna. Det var så länge sedan jag träffade henne. Jag minns en gång när hon var i Sverige, jag var nog 15 år, och jag var nere på stan när hon skulle åka hem. Mamma hade sagt åt mig att det kanske var sista gången jag såg henne, man visste inte när hon kunde dö, och jag skyndade mig hemåt för att säga hej då. Men jag hann inte hem. De hade redan åkt till Arlanda. Och jag grät.

Hennes bror dog i andra världskriget, dödad av tyskarna med ett nackskott. Om jag minns rätt så blev han torterad genom att bli stoppad i en tunna med saltvatten.

Jag minns hur hon luktade när jag var liten. Jag minns kombinationen av lukterna från henne och från mitt nytvättade hår, när jag satt hos henne i soffan efter att ha badat. Jag minns att hon luktade lite så som äldre personer luktar, att hon hade så där jättemjuk hy som äldre personer får. Jag minns att hon pratade en massa polska med mig, varav jag förstod en del, och en del inte.

Hon hade tjockt hår, se bara på flätan på bilden. Jag vet att hon var laktosintolerant, liksom jag. Det känns bra på något sätt, att vi delar något i alla fall.

Det är fredag. Äntligen. Helg. Jag har överlevt veckan, och nu har jag fyra härliga dagar innan jag börjar jobba igen kl 21.48 på måndag. Najs. Jag sov till halv fyra idag, 9 timmar… hade kanske lite att ta igen… den stora frågan är… när ska jag lägga mig ikväll? 07.00? Jag har klurat på vad som vore bäst men inte kommit fram till något så jag får se när jag blir trött helt enkelt…

Idag tänkt jag ägna dagen åt tvätt och städning. Imorgon blir det nog lite naturutflykt och socialt umgänge och på söndag.. bara slappa? Hur som helst ska det bli skööööönt med helg…. nu börjar det!

/Helena – på väg ner i tvättstugan

Hej och godkväll i stugorna!

Jag har ju visst inte skrivit något här på en vecka.. det var inte alls meningen. Jag ska se till att uppdatera er.

I helgen var jag och Hugo ute på Ornö i Stockholms skärgård tillsammans med Sandra och Christoffer. Det var SÅ skönt att få lite nya intryck, lite frisk luft och lite socialt umgänge. Jaja, no offense, Pollysar är absolut trevliga, och ganska sociala emellanåt men samtalen kan faktist bli lite enformiga emellanåt. De blippar och bloppar mest… Hur som helst så hade vi en sköööön helg med mängder av mat och vin. Jag badade i havet i söndags morse, efter en regnig och mulen morgon. Det var jätteskönt och antagligen årets sista dopp. Fast vem vet, det ska visst bli varmt nu i helgen igen.

Så till denna vecka. Jag har jobbat natt. Och tro det eller ej, det funkar. Första natten var jag och Anna lite skräckslagna och trodde att vi skulle svimma av eller tvångssomna eller nått, men natten gick , ganska fort faktiskt. Jag lyckades sova till halv två (6,5 timmar) på tisdagen, 7,5 timmar på onsdagen och 7 timmar idag. Jag trodde det skulle vara jättesvårt att få ihop sömntimmarna, samt att hålla sig vaken på natten, men no problem. Faktum är att jag tror jag får absolut mest fritid av att jobba det här passet Jag vaknar och äter frukost vid tre och sen är jag utvilad och har sex timmar på mig innan det är dags att åka till jobbet vid 21. Verkligen helt ok. Nu är man ju bara ganska nyfiken på hur mycket OB-tillägg man har på natten… det är ju en ganska flitigt utförd sysselsättning att fundera på vad man ska göra med pengarna man tjänar… I höst går de ju mest till att försörja mig själv när jag skriver exjobbet i vinter, men jag funderar på att jobba heltid på Adecco i vår och ett tag framöver. Det är ett jobb bättre än inget, och jag har ingen annan plan som är klockren. En dröm är ju att bli knalle men det tar kanske en stund innan jag lyckas försörja mig som det…

Jahaja. Nu är det en halvtimme tills jag ska åka till dagens arbetspass. Jag har just ätit middag, en mumsig paj som Hugo lagat, toppat med några kanelbullar som jag själv slängt ihop. Var nere en sväng på stan idag och gick med i Nautilus Gym. Jag ska bli stark som en krigare! Vi ses i bänkpressen, Christoffer och Sandra! 🙂

Vad mer kan jag säga om veckan? Pratade lite med syrran Julia i förrgår. Hon har just flyttat till Svalöv utanför Lund och går en skrivarlinje på Fridhems folkhögskola. Hon verkar göra sig hemma snabbt, och håller redan egna yogaklasser på skolan, samt på det lokala gymmet. Go Julia! Saknar dig vännen 🙂
Daddade lite med mitt gudbarn Amanda idag också, och henner vackra mor Linda. Saknar er också! Snart sätter jag mig banne mig på cykeln och kommer upp till er, mina rosor!

Nu ska jag pussa lite på Hugo innan jag åker till Cloetta.

Ska skriva oftare!

/Hella – the amazon warrior

…snart dags för en ny vecka… ytterligare 5 dagar, bara Polly och jag. Det känns helt ok, men jag önskar jag hade slappat lite mer under helgen. Hade behövt några fler timmar hemma i mysbyxorna. I lördags åkte vi ut till Borg och hade en jättetrevlig kväll där, och idag har jag sytt in två par byxor som var för stora. Topp! Nu har jag två par byxor som sitter riktigt bra! Det har jag inte i överflöd… Well well.. nu under kvällen har jag snott ihop några pizzor och kålsallad att ha som lunch under veckan, samt lite misslyckat vitt bröd som jag kanske skickar med Hugge till jobbet 🙂 Han äter ju tacksamt det mesta, hehe…

Jahaja, då var det läggdags, ska ju upp vud fyra lixom… sov gott vart ni än är!

Godnattpussar i era pannor /Hella – söndagsgräsänka medan Hugge tränar aikido

Igår var jag och Hugo på bröllopskick-off hos Anki och Björn. Vi har ju fått den stora äran att vara värdpar under middagen på Läkarhuset efteråt. Vi hade en jättetrevlig kväll som slutade med några öl och drinkar ner på stan (första gången jag var på ett uteställe nere på stan ever…) Nu ska Hugge och jag ta en sväng ner till lite secondhandbutiker och leta efter ett nytt köksbord (köksrenovering på gång) och sen ska vi ut till Hugges föräldrar på Borg och klämma lite på hans syster Annas nya pojkvän Anthony som är här på besök från Irland. det blir gött. Men nu – mot Myrorna!