Idag har denna tappra lilla kämpa tillbringat hela dagen i soffan, med hög feber. Hon har varit nästan helt självgående – tittat på barnprogram, somnat, ätit och druckit något jag trugat i henne, tittat på barnprogram somnat osv. Som avslutning somnade hon just i mitt knä. Skrutta! Jag önskar inte mina barn sjukdom men jag uppskattar att tvingas komma dem lite närmre, stryka pannor och hjässor, truga nyponsoppa och vatten – och framför allt – inte få trots tillbaka!
