Hugo och Antonia har åkt till affären för att fylla på i kylen, själv städar jag. Det biter till i hjärtat av förundran varje gång jag passerar soffan och slänger ett öga på den har fantastiska lilla 5-kiloslimpan som ligger och sover i en klädhög som om varken gårdag eller morgondag fanns.
Jag fick en konstig felringning nyss. Personen hann fråga vem han talade med innan han nös ett par gånger, kommenterade hur oartigt det var att nysa i telefon, sade att han ringt fel, även om jag lät rar att tala med, för han sökte sin farfar som var 92 år…
vilken välpolerad hjässa han har, jo jo.