Att sova middag igår var mycket lyckat. Jag somnade på 10 sekunder och kände mig lika trött efteråt, men eftersom jag sov bort 50 minuter i ett nafs så antar jag att jag kan ösa mer i det hålet.
Igår testade jag även att gå i säng direkt efter middagen. Lyckat det också. Satt i sängen och mös med Iwan, surfade mellan 19.30 och 20.30, diskuterade sedan Pridefestivalens syfte och existens med Hugo som sövt klart Antonia, till 21.30. Somnade 22 men vaknade tyvärr av en missnöjd Iwan redan 5.30, en timme före väckarklockan.
Varför väckarklocka alls? Jo för jag ska lämna Antonia 8.15. Det var inte så lyckat att cykla med henne i kylan, hon har frusit kinderna, och är röd, svullen och lite med köldkänslig tills det gått över.
Dagens testing blir förmiddagsvila, en lite större utmaning då jag är piggare då, men jag behöver lite mer sömn för att få ut maximalt av eftermiddagens efterlängtade besök av väninna med två jämnåriga knoddar. Förutom trevligt sällskap har blivit lovad en tröstkaka, för att föräldraledighet handlar så mycket om av ”bryta ihop och komma igen” 🙂 Men stark blir man – i psyket, rationell, tålmodig, och kärleksfull. Det är det som är den stora utmaningen, att visa kärlek. Att vara ett monster är lätt, ge efter för känslan av frustration, irritation, bli en jukebox av tillsägelser, tjat, morrningar, gnäll, självömkan. Men det gör en inte till en bättre person, och skapar inte lyckliga nya människor. Det svåra är att skapa en fin vardag och kärleksfull tillvaro för små varelser vars stora mission är att ifrågasätta allt hela tiden, för att hitta de gränser man satt upp. Varelser som lutar sig mot räcket och ser hur väl man har snickrat, varelser som rycker i alla dörrar för att se om de verkligen är låsta, som springer ut på alla vägar för att se om de verkligen blir överkörda. Jag vill att mina barn ska förvänta sig kärlek och glädje och positiva utmaningar av livet, och ska man orka får man bryta ihop och komma igen stup i kvarten…det är värt en kaka. 🙂
Åh, vad tråkigt att vi fick ställa in! Jag har tröstkaka på lut, dock, ge inte upp om den! Tål ni jordnötter alla?
Kram
Ja, och värst för er, har ni kryat på er? Magsjuka on top av att ha två små glin, pust… Har Astrid klarat sig? Ja, vi tål jordnötter 🙂
kram