Oki, tack, nu vet jag iaf vilken årstid det är 🙂 svårt att ta sig fram men det blir ljusare i alla fall. Det är underbart vackert med de olika ljus som skapas i vårt hus nattetid (jo jag är uppe varje natt, trångt för blåsan nu vet ni…) I natt var det ett skirt ljusgrått ljus som tydligt säger att: ”Nej det är inte morgon än, det är mitt i natten men det har snöat!” Andra nätter är det becksvart som avbryts av starka strålkastare från lastbilar, sprakande blixtar från förbipasserande tåg, eller mer smygande ljuskäglor från personbilar. Och så ibland är det så ofattbart ljust, och då är det fullmånen som i full prakt skapar skarpa skuggor på alla trägolv. Även på morgonen är jag uppmärksam på alla ljusskiftningar, eftersom jag inte tänder hela min väg ner i köket, utan låter månljus, snöljus och gryningsljus lysa min väg. Jag som alltid varit lite mörkrädd känner mig helt trygg i mörkret sen vi flyttade till Solhem.
Appropå ta sig fram i snö, så har farmor snöat in helt. Bokstavligen alltså, så imorgon är det Antonia som får packa väskan och åka till jobbet med mamma. Jag tror det kommer funka prima, och tror hon kommer gilla det. Jag har en massa minnen från pappas kontor, hängde till och med där när han hade det hemma, helt frivilligt alltså 🙂 Jag gled på det hala plastgolvet lätt in under ritbordet, där jag satt och klistrade post-itlappar på balkarna som går där under, i ljuset av lysrörslampan som reflekterades mot väggen bakom och ner till mig. Och var ritbordet ledigt så satt jag där istället och lånade pappas dyra pennor och ritade ritningar av drömhus.
Så jag tror vi får en toppendag. Hon är ju egentligen inte så sjuk längre, men brukar vara hemma med farmor på onsdagarna ändå.
Vi hade en trevlig repetition med kvartetten igår, och jag fick en vision om att ha konsert hemma i huset. Har alltid haft en dröm om att hålla ”musiksalong” hemma, och nu kom drömmen till liv igen. En så trevlig sak att samlas kring liksom, bara spela för varandra i den mest opretentiösa miljö, långt bort från kyrkor, konserthus, Idolkameror eller melodifestivalomröstningar! Det finns en sån bekräftelsehets i mycket av kreativt skapande, allt ska bli globalt och internationellt, man vill hellre bli ”upptäckt” av den stora anonyma världsbefolkningen, än av sina grannar. Eller är det bara jag?
Allt ljus är bra ljus. Måtte bara våren komma tidigt nästa år. Längtar redan dit och känner mig över-julad-nyårad-vintrad så det räcker!
Kan bero på alla Slott & Julmässor jag varit på sista veckorna. Bannade julsånger, stjärnor och små tovade tomtar! =0)
Fast…lite har jag fallit till föga för julen, som jag så ofta talat skräp om, för jag har redan nu införskaffat de första julklapparna.
När f-n blir gammal…osv osv..
/U