Kul 1:
…häromdagen somnade Antonia sittandes under vagnen. Jag pratade i telefon med Jullan, och tittar ner och ser plötsligt att Antonias huvud hänger helt upp och ner över kanten. Det var inte läge att ta kort just då, utan jag fokuserade på att rädda henne ur den knasiga situationen. Innan hon somnade hade hon suttit i ca 10 minuter och bara stirrat ner i grusvägen. Jag antar att det var rätt så rogivande. Sovtips för sömnlösa? 🙂
Kul 2:
Efter att hon visat trosorna för hantverkarna häromdagen, sprang hon och hämtade ”Stora boken om barn” och sträckte fram till dem, medan hon glatt informerade dem: ”Det finns bebis i den!” Det är så häftigt att se hennes intresse för bebisen som kommer. Vi har inte tjatat om det så mycket, men hon var med på ultraljudet och hos barnmorskan båda gångerna, så hon begriper att något är i görningen och verkar gilla det… Häromkvällen när vi åt middag pratade jag och Hugo och tråkiga vuxensaker i tråkigt vuxentonfall. Då avbryter Antonia oss och säger:
– Prata inte om musik!
Varpå jag frågar vad vi ska prata om istället, och hon svarar:
– Prata om bebisen!
Kul 3:
Häromdagen började Antonia dagen med att säga:
– Jag tänker på… att te. Jag älskar te.
Jag fascineras ständigt av den växande individen i henne, hennes egen sinnesvärld, egna tankar, egna associationer, egna minnen.
– Kommer du ihåg? frågar hon ofta nu om olika situationer.
Och hon refererar till vad hon gjort tidigare.
– Farmor sitta kudden. (angående att hon hade gjort det när det lekte dagen innan).
– Mormor kan! (angående ett sällskapsspel hon fick av mormor för flera veckor sedan, och som vi spelade igår.)
Kul 4:
Tja, vad vill ni höra mer… jag har ständigt små episoder i huvudet som jag tänker att jag ska skriva ner, så jag tänkte att jag brainstormar lite nu…
Antonia är fullständigt besatt av Mamma Mu på SVT Play. Hon har sett alla avsnitt 10 ggr (det ligger bara fyra avsnitt uppe på nätet) och hon verkar allt gladare varje gång hon ser dem, och kommenterar och härmar ibland olika repliker, t ex ”Kråkan åka hem!”
I början sade hon fel några gånger, och sade Kossan Ko istället, vilket jag tycker visar på en fantastisk känsla för ord, poesi och allitteration om ni förstår min koppling…
Vad gör hon mer? Hon vill ha ofta ha musik, för att dansa lite själv eller med mig. Hon går på tå ibland, och kan även gå baklänges på tå om man ber henne. Hon sjunger med i låtar på radion i bilen, om det är en bra låt, och då kan det vara både klassiskt eller rock, men ibland bara gillar hon det och skrålar med.
åååå jag missar ju allting!!
Och det här är ändå bara en bråkdel av allt kul och smart hon säger och gör om dagarna. Jag går runt med ett konstant leende i hjärtat, och har huvudet fullt av de senaste underbara sakerna hon gjort. Igår t ex sade hon väldigt fint och hjärtligt ”tack mamma” varje gång jag gav henne något under middagen. Och hon frågade både mig och Hugo ”Hur gick det jobbet?” när vi sågs på eftermiddagen…
lille hjärtat!
Och hon kallar oss ständigt för ”min lilla älskling”, eller ”min lilla vän”… Kärleken flödar! 🙂