Jag satte mig vid datorn för att redigera nedanstående blogginlägg (vilket jag inte blev klar med…) efter middagen , när Antonia kom för att hämta tillbaka mig till köket (för att mata mig med låtsaspannkaka) med orden: ”Kom lilla unge! Kom lilla unge!”
Var lär hon sig allt? Inte säger jag väl ”unge” om varken henne eller andra barn?
Andra meningar som förvånat mig idag är ”Kan du ta hand om det här?” ”Jag är en busunge” ”Jag har inte smakat” ”Smaka, den är god!” ”Du ska åka hem.”(till kompisen Lucas som var här på förmiddagen) …samt att hon låg själv och lekte tittut med täcket i halvmörkret när jag kom in till henne i morse. Hon älskar verkligen att ligga och dra sig i sängen på morgonen, kanske var det den egenskapen hon visade prov på när hon stannade ett par veckor extra i min mage?
smaka den är god sa hon ju när vi åt jordgubbar hemma hos mig också!
Sant sant…