Här sitter jag vid datorn och snorar och stoppar i mig godsaker ur chokladkartongerna som öppnades igår kväll. Antonia ute på promenad med Hugo, Jan och Ing-Marie, och jag har avnjutit en timme ”ansvarsfrihet”. Jag har precis slagit upp min kalender för 2009 och sitter och Googlar på träning, amning, träningsdagböcker, träningsbloggar och dylikt, för att hitta bra info, synpunkter, inspiration och peppning för att lyckas med en träningssatsning efter nyår.
Den senaste veckan har jag funderat en del på vad det är som hindrar mig från att verkligen träna så pass regelbundet så jag åstadkommer en ordentlig förändring av min kropp, men jag har inte riktigt hittat något svar på det. Tankar som dyker upp är (jättedåliga ursäkter, jag vet) – ”Det är jobbigt att bli svettig och behöva duscha ofta”, ”Det är jobbigt att svetta ner kläder och behöva tvätta ofta”, ”Det funkar inte ändå”, ”Jag hinner inte”, ”Det kräver en sån 100%-ig satsning på kost och träning, så det är nästan omöjligt att få resultat”, ”Jag vet inte hur mycket man _får_ träna, och känner mig begränsad och uttråkad av ”kom-igång” och nybörjarträningsupplägg”, ”Det tar tid”, ”Mina gamla vänner kommer inte tycka om mig längre om jag förändras för mycket”, ”Jag vill inte inspirera till dåliga kroppsideal och bli betraktad som en ”bantare”, ”Jag vill inte misslyckas”… Men det konstiga är att bakom alla dessa dåliga ursäkter finns en enorm längtan och inspiration och lust att dansa, hoppa, springa, simma, lyfta, släpa, gräva, hjula, använda kroppen till max! Och frågan är hur dessa dåliga ursäkter lyckas dämpa min enorma inspiration?! Är det bara en ovana, att jag inte uppdaterat psyket på vad min kropp egentligen vill? Att jag bara tror att jag är hindrad av dessa ursäkter, liksom ett cirkuslejon som fått lära sig att lyda sin tämjare, trots att lejonet är större och starkare på alla vis?
Jag är säkert inte den enda som sitter och funderar över hur man ska lyckas med nya åtaganden, nu när nyårsafton närmar sig, så hjälp mig, och dela med er av era tankar, snälla! Hur lyckas man ändra sina vanor och sin person?
Tänk om du helt enkelt inte skulle lyssna så mycket på dina tankar?! De kan väl få babbla på under tiden som du står på din crosstrainer eller yogamatta?
Det behöver nog inte vara så mycket svårare än så egentligen…
Bara gör det!!!!!!!!!!!!
puss
Jag tror på samma som jullan! Och att du med tiden kommer att få igång ett naturligt beroende efter de lycko-hormoner som utsödras vid träning. Du längtar redan nu, och när du hållit på ett tag kommer det finnas ett starkt beroende efter den sköna känslan i kroppen, som gör att du struntar i tvätt, svett, vikt och tankar. och bara GÖR det.
Heja!
Var ska ni fira nyår?
Funderar på att dra ihop ett rjält gäng här, är ni sugna?
KRAM
Hej!
Jag förstår ert råd, att bara göra det, och visst, det har jag börjat med. Men jag tror inte att bara inspiration kan ta en dit man vill, utan det krävs även en målmedvetenhet och självkännedom. Jag funderar nu på vad som fått det att funka förut (personlig tränare), vad som inte funkat förut (luddiga målbilder, orealistiska ambitioner, brist på kunskap), vad jag gillar, inte gillar osv så jag inte går i samma fällor som förr. För om det bara var att ”göra det” så hade jag väl redan gjort det? Och du jullan har väl grubblat en hel del över hur du ska få din yoga gjord – i Oslo, med rumskamrat, med freestyle, med nattjobb osv…Inte har du ”bara gjort det”?
Nyår firar vi i stillhet på Bellman, med en promenad till Gunillaklockan vid 12-slaget eventuellt. Kom igen nästa år!
Hm nej du har rätt… man måste nog ha en plan för varje tänkbar ursäkt. Och det är en bra idé att låta någon annan se möjligheterna där man själv bara ser svett, störningsmoment och tidsbrist.
Men när man sedan kommit på dessa lösningar så får man inte tro att det bara för det kommer kännas jättekul varje gång! Men finns det ett annat synsätt på situationen så kan man ju lika gärna välja det och bara bestämma sig för att det är sant! Har man kommit på EN lösning på varje hinder så räcker ju det oavsett hur många motargument som kan tänkas ploppa upp i huvudet. Och börjar man vela, ja då kan man göra det under tiden man tränar.
Så några lösningar på dina undanflykter kan vara som följer:
Att svettas är nyttigt och underbart! Likaså att duscha, och blir du torr så smörj in dig med olja.
Svettiga kläder? Hallå du har ju träningskläder som får bli svettiga?!
Jo det funkar! det gör det, det bara är så om du ger det en chans! Att det inte funkar har du hittat på för jag vet att du sagt att du känt och sett skillnad.
”Jag hinner inte” Ditt liv= din tid. Du har all tid i världen. Planera och värdesätt ditt liv så ”hinner” du med allt du vill att ditt liv ska handla om. Och måste du ha med lillan så sover väl hon oftast snällt?
Eller gå på mamma-barnjympa där bebisarna får ligga bredvid på golvet.
Gå inte på Kom-igång-pass som tråkar ut dig då! Hamnar du på ett tråkigt pass så lämna lokalen och gå till jymmet eller nått annat kul och utmanande!
Träna så mycket du orkar! Så länge du lyssnar på din kropp så känner du när du behöver vila. Och sen kan du ju alternera mellan vad du tränar, kondition en dag och styrka nästa osv.
När du kommer till Uppsala kan vi gå till jymmet en dag så ska jag sätta ihop ett styrketräningspass åt dig!
Du kan om du vill,
du vill för att du kan!
Tack syrran! Morgonen den 2:a, funkar det?
Den 2:a, ja det passar bra!
Ska dit idag, för första gången på över två veckor! men nu är förkylningen borta 🙂 ska fråga om de har gratis juljympa med unt-kortet, de brukar de ha.
Kommer ni hit den 30e eller?
Ja vi kommer den 30:e, puss!