Jag insåg i morse att jag har ändrat mina matvanor en del senaste året. Det var snart ett år sedan jag började träna på Studio Fitness och med min personliga tränare Linda Bergqvist, och sedan dess har jag blivit helt beroende av att äta mellanmål. Varje morgon fylls väskan med burkar och påsar och paket (stackars Hugo, han har svårt att få frukostro ibland när jag far kring i köket), många fler än bara en lunchlåda. Jag bara måste ha mellanmål både förmiddag och eftermiddag, och det kan bestå av:
– en handfull frysta hallon med yoghurt (ofta fet grekisk yoghurt)
– ett par fullkornsmackor eller knäcke med ost, kalkon eller kycklingpastej
– 2-3 frukter
– en näve nötter och torkad frukt
– en proteinbar (eller proteinshake om jag är hemma)
– några morötter
– banan och tahini
Så jag ville bra konstatera, att det ju är himla härligt att jag lagt mig till med en så bra vana, som ger stabilare blodsocker, ser till att jag aldrig går hungrig (sätter inte kroppen på svältläge), och gör att jag lättare undviker skräpmat och godis. Grattis till mig själv!
Jahaja, och när jag sökte efter bilder att lägga här så hittar jag en artikel som menar att det är en ren myt att vi behöver mellanmål. I själva verket ska vår kropp klara av att fasta i flera dagar innan blodsockret sjunker, och att man upplever att man blir irriterad om man inte får äta var fjärde timme beror bara på vanor och betingade reflexer.
”– Mellanmål är onödigt för alla utom småbarn, underviktiga och människor med vissa sjukdomar, till exempel diabetiker, säger han. För oss andra räcker det egentligen att dricka vatten mellan måltiderna.”
Läs artikeln själva här.
Jaja, jag kan ju i alla fall försvara mig med att om man ändå har vanan att stoppa i sig något till mellis så är det bättre att ha med en macka än att springa till kiosken när suget uppstår…